Målat har väl de flesta gjort, och följaktligen finns det väl inte så mycket man behöver veta om penselteknik!?
Av egen erfarenhet, jag har tidigare alltid varit helt värdelös på att måla, det rinner och kladdar och ytan blir allt annat än slät och fin, har jag dock insett att det finns mycket att vinna på att inte bara dra på färg hursomhelst. Sedan jag började fundera mer på hur jag använder penseln har resultaten efter hand förbättrats avsevärt, nuförtiden tycker jag till och med att det är riktigt roligt att måla.
Precis som mycket annat här på sajten är dessa tips i huvudsak grundade i ren autodidaktik, så jag kan inte garantera att en professionell målare skulle tycka annat än att det är ren idioti. Fortsatt läsning, och framför allt det praktiska tillämpandet av det du läser, sker således återigen under eget ansvar och helt på egen risk.
Det mesta nedan, om inte annat anges, fungerar likartat för lackfärg, fernissa och epoxy (oförtjockad). Jag kallar för enkelhets skull allt detta för ”färg” i texten nedan. Vissa typer av färg, exempelvis Falu rödfärg och vattenbaserad klarlack, beter sig annorlunda och åtminstone just dessa exempel är betydligt mer förlåtande.
Jag använder annars samma principer, om än något modifierade för att passa andra geometriska former, även vid fönstermålning, golvlister, vägg- och takmålning med roller etc.
Syftet med att måla ur ett estetiskt perspektiv är, förutom att välja rätt kulör och grad av blankhet, att få till en yta som är så slät som möjligt, det vill säga med ett jämnt lager färg där penseldragen flutit samman så att man inte ser några spår efter penseln, eller rollern, utan istället en helt slät yta. Såvida man inte vill använda en roller som ger struktur åt ytan, men det utelämnar jag här.
Det mesta här nedan går ut på att åstadkomma denna släta yta.
Målnings-strategi
Det är inte lämpligt att måla en del av ytan, låta den torka och sedan måla resten. Det uppstår då lätt en tydlig ”skarv” mellan dessa båda partier.
Istället bör man hela tiden måla vidare i samma flöde och inte lämna några kanter som måste målas ihop med resten senare när färgen helt eller delvis torkat. Man målar ”vått-i-vått” som det heter på målarspråk, har du använt akvarellfärger känner du säkert igen det begreppet. På större ytor är detta inte alltid så lätt att åstadkomma, utan kräver ett visst mått av eftertanke och planering innan man doppar penseln i burken och sätter igång.
På utsidan av ett kajakskrov börjar jag i ena änden, målar sidan och botten upp till kölen fram till i höjd med andra formspantet (1 på bilden nedan), sedan går jag över till andra sidan av kajaken och målar den sidan och botten upp till kölen fram till i höjd med fjärde formspantet (2 på bilden nedan). På så vis kommer färgen inte att hinna torka på ena sidan innan jag målat ikapp på den andra.
Sedan fortsätter jag att hoppa bock från sida till sida och målar fyra formspant framåt på ömsom den ena, ömsom den andra sidan av kajaken (3, 4, 5 osv på bilden nedan). På så vis hinner inte färgen från föregående parti torka utan varje nytt parti flyter ihop med det gamla. Vått-i-vått.
Notera att jag inte menar att du ska måla den i blåa, gröna och röda fält, det är bara för att åskådliggöra arbetsgången.
Den alternativa strategin, kanske den man spontant skulle använda, att måla hela ena sidan inklusive botten upp till kölen först och sedan gå över och måla andra sidan skulle nog i de flesta fall vara sämre. Då vore risken överhängande att färgen hunnit torka för mycket på den först målade sidan så att ”skarven” längs kölen kommer att synas.
Men om det är någonstans man skulle kunna leva med en synlig ”skarv” är det väl längs köllinjen. Dels syns den inte så ofta därnere under kajaken, dels maskeras den av att det ändå är en brytning i skrovet här (om det inte är en rundbottnad kajak förstås).
Sammanfattningsvis, gör en plan för i vilken ordning de olika ytorna ska målas, i första hand så att nästa yta flyter ihop med föregående innan färgen torkat, och om det inte är möjligt så att de synliga ”skarvar” som då riskerar att uppkomma hamnar på ställen där de syns så lite som möjligt. Det vill säga inte tvärs över däcket framför sittbrunnen till exempel.
Penselteknik
Är det epoxi du ska ”måla” med bör du klippa av penselns strån till ungefär halva deras ursprungliga längd. Om du inte gör det kommer stråna att vara för veka för att kunna bearbeta ut epoxin till ett tillräckligt tunt lager och det kommer förmodligen att börja rinna.
För andra typer av färg, använd den pensel som färgförsäljaren rekommenderar eller, för lackfärg och fernissa, chansa på en lackpensel.
Fyll penseln med en tämligen riklig mängd färg.
Har du för lite färg i penseln och därmed lägger på ett för tunt lager kommer inte spåren efter penseln att flyta ihop och bilda en slät yta.
Har du för mycket färg blir det ett för tjockt lager som riskerar att rinna och bilda ”gardiner”. Detta kan man oftast lösa genom att i nästa steg arbeta ut färgen mer, hårdare och över en större yta så det är inte särskilt katastrofalt. Såvida man inte upptäcker problemet först när färgen torkat för mycket vill säga, för börjar man peta med penseln i halvtorr färg gör man ofta mer skada än nytta.
Min högst ovetenskapliga gissning är att det generellt sett är vanligare att man målar med för lite än med för mycket färg i penseln.
För att åskådliggöra den målnings-strategi jag redogjorde för tidigare börjar den här bildserien när jag kommit en bit på båda sidor avkajaken.
Lägg på och arbeta ut färgen…
…med korta och bestämda drag.
Penseln hålls i detta skede i en ganska hög vinkel, nästan 90 grader, i förhållande till underlaget för att den verkligen ska flytta och jämna ut färgen. Med penseln i en flackare vinkel kommer den mer att surfa över ytan och därmed inte fördela ut färgen lika effektivt.
När penseln inte längre har tillräckligt med färg, fyll på med färg genom att doppa den i burken och lägg på den nya färgen i ytan bredvid den förra. Det känns i penseln mer än det syns när det är lagom mycket färg och när den är väl utjämnad över ytan. Penseldragen skall inte gå strävt mot underlaget men det skall heller inte plaska.
Här har tillräckligt med färg lagts på, men den är fortfarande inte tillräckligt jämnt fördelad över ytan.
Därför låter jag dessa korta och kraftiga drag med penseln i hög vinkel växla riktning både kors och tvärs för att arbeta in färgen ordentligt och för att färglagret skall bli jämntjockt.
Framför allt om träet är sågat och/eller är tidigare obehandlat och därför har en ganska grov och sugande yta är det nödvändigt att jobba in färgen i alla riktningar för att den ska komma in i alla skrymslen. Men även på en slät och icke sugande yta är det förvånansvärt hur mycket kraft och energi som krävs för att jämna ut färgen till ett jämntjockt lager, såvida den inte är väldigt tunnflytande.
När du på så vis med korta och kraftiga drag i olika riktningar täckt en lagom stor yta och jämnat ut till ett lagom tjockt lager färg fortsätter du med att…
…gå över hela den ytan med längre och något mindre kraftiga drag fram och tillbaks…
…för att släta ut färgytan ytterligare. Detta gör du utan att ta ny färg i penseln, såvida du inte känner att det är för tunt med färg på något ställe vilket i så fall gör att penseln börjar kärva mot underlaget. Här gäller det att ha lite känsla för feeling.
Dessa drag skall enbart gå i en riktning, på en kajak förslagsvis på längden, eftersom det ger en mer homogen yta som ser jämnare och blankare ut jämfört med om du bara slumpvis vispar runt med penseln.
Här håller du också penseln i en betydligt flackare vinkel mot underlaget än tidigare för att den inte skall gräva ner så djupt i färglagret utan mer släta ut ytan. Tyvärr framgår det inte så tydligt på bilden ovan, jag har tryckt på kamerans avtryckare vid lite fel tillfälle. Prova själv att måla med ena handen och samtidigt fotografera med vänsterhanden så får du se hur lätt det är!
Sedan kommer själva slutfinishen
Dra med mycket lätta drag i samma riktning som i föregående steg. Inte heller här ska du ta någon ny färg i penseln. Här har du om möjligt penseln i en ännu flackare vinkel. Detta ska resultera i en helt slät och jämn yta där penseldragen ganska snabbt flyter ihop och blir osynliga.
Titta längs med ytan. Om du ser någon fläck där penseldragen inte flyter ihop, eller är lite mattare, beror det förmodligen på att det är för lite färg just där. Ta lite färg på penseln, arbeta in det över fläcken och ta sedan några långa lätta drag för att återskapa slutfinishen.
Så här blev slutresultatet.
Lite opedagogiskt att fotografera för detta inlägg när det är ett undre lager av pigmenterad epoxi jag målar på. Det täcker dåligt i en strykning, så det syns fortfarande lite variationer i färgen. Men du får försöka föreställa dig hur fint det skulle kunna ha varit.
Svårigheten här brukar vara att det blir märken just där man sätter i och tar upp penseln från underlaget.
Tricket är att påbörja draget i luften innan pensel nuddar vid underlaget och att ha den i en flack vinkel så att inte änden av penselstråna sticks ner i den nu släta färgytan.
På motsvarande sätt stannar man inte draget medan penseln fortfarande är i kontakt med underlaget utan lyfter penseln medan draget fortsätter i luften.
Som ett flygplan som landar och startar mjukt, inte med en duns störtar med nosen först.
Om du använder en roller som är avsedd att ge struktur åt färgen skall den sista avslätningen göras enkelriktad, det vill säga du drar från ena hållet till det andra, lyfter rollern och flyttar tillbaks den till den ände där du började och tar ett nytt tag. Du ska alltså inte rolla fram och tillbaks utan endast åt ett håll. Anledningen är att den struktur rollern ger blir lite olika framför och bakom rollern, och om du rullar fram och tillbaks kommer detta att ge en struktur som varierar över ytan beroende på åt vilket håll du dragit med rollern just där. Detta gäller förmodligen inte för en lackroller som är avsedd för att skapa en helt slät yta, men jag har aldrig provat. Varför chansa?
Jag tycker inte att det med en pensel brukar vara något problem att dra slutfinishen med vändande, alltså icke enkelriktade, drag men upplever du några bekymmer med detta kan det vara en god idé att vara konsekvent i vilken riktning man gör dem. Om inte annat kan det ge mindre märken om man sätter ner penseln på en omålad yta och lyfter den från den målade istället för tvärt om.
Justeringar i efterhand
Innan färgen har torkat till kan man gå tillbaks i föregående ytor och justera till. Men se till att avbryt det här fixandet i tid, om färgen har börjat tjockna kommer den inte att flyta ut till en slät yta efter dina justeringar. Bättre då att låta misstaget vara och ordna till det med slipning innan nästa färglager.
I förebyggande syfte kan man ta ett lätt drag på ställen där man misstänker att färgen kan vara på väg att rinna, exempelvis precis under slagen på en kajak med hårda slag eller över stävarna och köllinjen. Men som sagt, gör då detta medan färgen fortfarande är tillräckligt lättflytande, annars blir det sämre istället för bättre.
Om det redan runnit någonstans kan man med lätta penseldrag försöka rätta till detta, återigen så länge färgen inte börjat stelna. Om den har börjat tjockna det allra minsta kommer man att förvärra ytan istället eftersom de nya penseldragen inte kommer att flyta ihop och dessutom kladdar man ut den halvtorra färgen från gardinerna över en större yta som då också förstörs. Låt gardinerna i så fall vara tills färgen torkat helt och sickla/slipa bort dem innan nästa färglager.
Lämna ett svar